Hoppklasserna LD, LC, LB och LA — och hur högt barnet hoppar

Kort svar: L betyder Lätt, Msv betyder Medelsvår

Klassnamnen i hoppning byggs av två delar. Första delen är svårighetsnivån: **Lätt** (förkortas L) eller **Medelsvår** (förkortas Msv). Andra delen är en bokstav som säger var i den nivån klassen ligger — och här räknas det baklänges i alfabetet. **D är lättast, sedan C, sedan B, och A är svårast.** Lätt D är alltså den lägsta klassen, Lätt A den högsta inom Lätt-nivån, och därefter tar Medelsvår vid.

Mellan varje namngiven klass finns dessutom ett halvsteg som heter "+ 5 centimeter". Hela stegen för ponny ser ut så här, nerifrån och upp: Lätt D, Lätt D + 5, Lätt C, Lätt C + 5, Lätt B, Lätt B + 5, Lätt A, Lätt A + 5, Msv B, Msv B + 5, Msv A, Msv A + 5. Varje kliv är fem centimeter. Det låter futtigt på papperet. Det är det inte i verkligheten.

Och så det som förvirrar nästan alla nya ridsportföräldrar: **klassnamnet säger ingenting om hinderhöjden förrän du vet vilken kategori ponnyn tillhör.** Lätt B kan betyda 70 centimeter eller en meter. Det beror på ponnyn, inte på klassen.

Ponnykategorin avgör höjden

Ponnyer delas in i fyra kategorier efter mankhöjd. Enligt Svenska Ridsportförbundets gemensamma bestämmelser gäller: **kategori A är högst 107 centimeter, kategori B över 107 och högst 130, kategori C över 130 och högst 140, och kategori D över 140 och högst 148 centimeter.** Över 148 centimeter är det ingen ponny längre — då är det häst, med helt andra klassnamn.

För att tävla med kategoriindelning krävs ett gällande mätintyg godkänt av Svenska Ridsportförbundet, och ponnyn ska vara chipmärkt. Intyget i original eller vidimerad kopia ska tas med till tävlingen och visas upp på begäran. Det är värt att lägga det i bilen redan kvällen innan, tillsammans med allt annat man annars glömmer.

En detalj som kan svida: en ponny som vid mätning byter kategori **nedåt** behåller sina tidigare resultat, medan en ponny som byter kategori **uppåt** förlorar dem — även om de tagits i en annan kategori eller i hästklass. Ponnyer växer. Det är bra att veta i förväg att det kan hända, så att det inte kommer som en chock mitt i en säsong.

Kategorin styr också hur länge barnet får rida den. Ryttare på kategori A- och B-ponny får delta i ponnytävlingar i Sverige till och med det kalenderår ryttaren fyller 13 år. På kategori C- och D-ponny gäller till och med det kalenderår ryttaren fyller 20 år.

Hela stegen i centimeter

Här är höjderna som klasserna är uppkallade efter, per kategori. Siffran är klassens maxhöjd — den höjd som ett minsta antal språng ska ligga på.

**Lätt D:** kat. A 0,50 · kat. B 0,60 · kat. C 0,70 · kat. D 0,80 **Lätt D + 5:** A 0,55 · B 0,65 · C 0,75 · D 0,85 **Lätt C:** A 0,60 · B 0,70 · C 0,80 · D 0,90 **Lätt C + 5:** A 0,65 · B 0,75 · C 0,85 · D 0,95 **Lätt B:** A 0,70 · B 0,80 · C 0,90 · D 1,00 **Lätt B + 5:** A 0,75 · B 0,85 · C 0,95 · D 1,05 **Lätt A:** A 0,80 · B 0,90 · C 1,00 · D 1,10 **Lätt A + 5:** A 0,85 · B 0,95 · C 1,05 · D 1,15 **Msv B:** B 1,00 · C 1,10 · D 1,20 **Msv B + 5:** C 1,15 · D 1,25 **Msv A:** C 1,20 · D 1,30 **Msv A + 5:** D 1,35

Lägg märke till att kategorierna faller bort uppåt. Kategori A har ingen Msv-klass alls — där är Lätt A + 5 och 0,85 meter taket i standardklasserna. Kategori B slutar vid Msv B och en meter, kategori C vid Msv A och 1,20. Den högsta ponnyklassen som finns är Msv A + 5 centimeter för kategori D, 1,35 meter.

Under Lätt D finns det klasser också — ända ner till 0,20 meter, som brukar kallas Lätt J. För dem gäller samma bestämmelser som för Lätt D, förutom höjden. Det är där många barn börjar, och det är en helt riktig plats att börja på.

Hela banan är inte på maxhöjd

Klassens namn anger takhöjden, inte varje hinder. Reglementet anger ett spann och ett minsta antal språng som ska ligga i topp. En Lätt C för kategori D har till exempel hinder mellan 0,80 och 0,90 meter, varav minst fyra språng ska vara på 0,90.

Det betyder att en bana är byggd med variation inbakad: några hinder på maxhöjd, andra lägre. Banbyggaren får dessutom variera den tekniska svårigheten inom de tillåtna gränserna — avstånd, vändningar, hur hindren ligger i förhållande till varandra. Två Lätt B-banor kan kännas mycket olika att rida.

I de lägre klasserna är banorna också enklare i sin uppbyggnad. I Lätt D och Lätt D + 5 får det inte finnas kombinationer eller trippelbarr alls. I Lätt C och Lätt C + 5 får kombination förekomma, men bara med rättuppstående hinder. Först längre upp kommer oxrar i kombination, vattengrav och trekombinationer in. Progressionen är alltså inte bara centimeter — det är fler saker att kunna.

Hästklasser heter sin höjd — inte en bokstav

Här kommer den största förändringen jämfört med hur det lät förr, och den som gör att gamla ridsportföräldrar och nya pratar förbi varandra. **Hästklasser i hoppning har inga bokstäver.** De heter helt enkelt sin höjd: 0,90 hoppning, 0,95, 1,00, och så vidare i femcentimeterskliv hela vägen upp till 1,60. Under 0,90 finns lägre klasser ner till 0,20, som följer 0,90-klassens bestämmelser förutom höjden.

Så när ditt barn en dag lämnar ponnyn och börjar tävla häst försvinner bokstäverna ur vokabulären. Det som var "Lätt B" blir plötsligt bara ett tal. För många barn är det ett förvånansvärt känslosamt skifte — bokstäverna har följt dem i flera år.

Bokstavsklasserna lever alltså kvar i ponnysporten, medan hästsidan gått över till ren höjdbeteckning. Båda systemen finns samtidigt, i samma reglemente, ofta på samma tävling.

Snedstrecket i propositionen

I inbjudningar och regeltexter dyker det ofta upp skrivningar som "1,00/Lätt C", "1,20/Lätt A", "1,30/Msv B" eller "1,40/Msv A". Det är samma svårighetstrappa uttryckt på båda språken: hästklassens höjd före snedstrecket, ponnyklassens namn efter.

Fällan är att tro att siffran gäller ponnyn. Det gör den inte. Ta "1,30/Msv B": en häst hoppar 1,30, medan en kategori D-ponny i Msv B hoppar 1,20, en kategori C-ponny 1,10 och en kategori B-ponny 1,00. Snedstrecket parar ihop nivåer, inte centimetrar.

Det praktiska rådet: **läs propositionen.** Arrangören är skyldig att där ange höjden för respektive kategori och tävlingsklass. Står det inte tydligt, fråga tävlingsledningen — det är en helt normal fråga och ingen kommer att höja på ögonbrynen.

Nej, det finns ingen Msv C i hoppning

Det här hörs ofta vid ringen, och det är begripligt att det blandas ihop. **I hoppning finns Medelsvår B och Medelsvår A, plus deras + 5-varianter. Någon Msv C existerar inte.** Efter Lätt A + 5 kommer Msv B direkt.

Msv C är däremot ett namn många känner igen från **dressyren** — men det finns inte längre där heller. Från och med 1 januari 2024 togs Medelsvår C bort: programmen Medelsvår C:1 och Medelsvår C:2 blev Lätt A:5 och Lätt A:6, och de som var Msv C-domare heter sedan dess Lätt A-domare. Dressyren har fortfarande sin egen trappa, med andra steg än hoppningens. Har man ett barn som gör både hoppning och dressyr — eller två syskon som gör var sin gren — är det lätt att låna in ett klassnamn från fel gren. Bokstäverna ser likadana ut men trapporna är inte samma.

Samma sak gäller ordet "Svår". I hoppningens standardklasser stannar namnen vid Msv A + 5 centimeter för ponny, och på hästsidan har man som sagt gått över till höjdbeteckning helt. Hör du någon prata om "Svår hoppning" är det förmodligen en äldre benämning eller ett lån från en annan gren.

Vad som gäller inför den första starten

Utöver klassen ska några formella saker vara på plats. **Ryttarlicens krävs från inbjudningstävling och uppåt**, och för att få lösa licens ska ryttaren ha **Grönt kort** — Svenska Ridsportförbundets grundutbildning i vad man behöver kunna kring tävling, hästhantering och regler. Undantag görs för 0*-tävling och för Prova-på-licens. Det finns åldersgränser kopplade till kortet; klubbens Grönt kort-ansvariga kan förklara exakt vad som gäller för just ert barn. Licensen löses i TDB, och för ponny ska mätintyget finnas.

Vill man börja försiktigt är det alltså **Prova-på-licensen** som är vägen in: den kan lösas utan eget Grönt kort, men då ska en ansvarig person som har Grönt kort följa med till tävlingen. I hoppning gäller den till och med 1* i status och högst 1,15 hoppning. Det finns också **klubbtävling**, öppen bara för den arrangerande klubbens medlemmar, där arrangören bestämmer mycket av det tekniska själv — men där resultaten inte är kvalificerande. Båda är utmärkta första steg och inga genvägar att skämmas för.

En regel som är bra att känna till rent praktiskt: ryttare till och med det år ryttaren fyller 12 år får starta högst fyra gånger per dag. Det låter mycket. Det är det också — och för de flesta barn är en eller två starter mer än nog för en dag som ska kännas rolig hela vägen hem.

Trappan är barnets, inte er

Det är frestande att läsa klasslistan som en karriärstege och räkna ut hur många säsonger det är till Msv A. Låt bli. Femcentimeterskliven är byggda som de är för att hästar och ryttare ska hinna med, och för de allra flesta barn är hela poängen med hoppning aldrig höjden — det är känslan av att ekipaget fungerar, att man red banan man hade tänkt, att ponnyn kom ut lika glad som den gick in.

Många barn stannar länge på samma nivå och blir bättre hela tiden ändå: renare vändningar, jämnare tempo, en hand som inte stör. Det syns inte i klassnamnet. Andra barn går uppåt snabbt och behöver någon som säger att de får sakta ner. Både och är helt normalt.

Er uppgift vid ringen är enklare än den känns. Ni behöver inte kunna bedöma ridningen. Ni behöver kunna namnet på klassen, ungefär hur högt det är, var vattenflaskan finns — och sedan lyssna på vad barnet självt tycker var det svåraste hindret. Den historien är deras att berätta.

**En sista praktisk sak:** tävlingsreglementet uppdateras löpande och nya versioner kommer med jämna mellanrum. Uppgifterna här är hämtade ur TR I och TR III Hoppning. Inför en säsong är det alltid klokt att kika på den aktuella versionen på ridsport.se, eller fråga ridläraren — de har koll.

Vanliga frågor

LÄS VIDARE