Ponny eller häst? Mankhöjd och ponnykategorierna A–D

Kort svar: ponny är ett mått, inte en ras

I svensk tävlingsridning betyder ponny en sak: en häst som vid mätning enligt Svenska Ridsportförbundets mätreglemente har en mankhöjd på högst 148 centimeter. Över det är den häst. Det spelar ingen roll vad den är för ras, hur den ser ut eller vad den kallas i stallet.

Ponnyerna delas sedan in i fyra kategorier efter mankhöjd. Kategori A är högst 107 cm. Kategori B är över 107 och upp till och med 130 cm. Kategori C är över 130 och upp till och med 140 cm. Kategori D är över 140 och upp till och med 148 cm. Det är den indelningen som avgör vilka klasser ekipaget får starta i, och den hänger ihop med hur länge ryttaren får tävla ponny.

En sak som förvirrar många nya ridföräldrar: ponny är inte samma sak som ung häst. En häst blir ett år äldre den 1 januari varje år, men den byter aldrig från ponny till häst för att den fyller år. Bara mankhöjden avgör.

Mätningen görs inte hemma i stallet med tumstock. Den utförs av två av förbundet godkända mätfunktionärer tillsammans med en veterinär, och resultatet förs in i tävlingsdatabasen TDB.

Så mäts mankhöjden — och varför en centimeter kan svaja

Måttet tas på mankens högsta punkt. I tveksamma fall fastställs den punkten i samråd med veterinären genom palpation, alltså genom att känna sig fram. Mätkäppen ska vara godkänd av förbundet och försedd med två vattenpass och metallskoning nedtill.

Uppställningen är noga reglerad, och det är där de flesta överraskningarna finns. Ponnyn ska stå fritt — inte uppbunden, inte i tvångsspilta. Frambenen ska stå parallellt och lodrätt mot marken, båda bakbenen ska vara viktbärande och stå så lodrätt under ponnyn som möjligt, och huvudet ska hållas i naturligt läge i förhållande till halsen. Ponnyn ska behandlas lugnt och tillåtas slappna av under maximalt en timme innan mätningen, och den ska få dricka sig otörstig först.

Är ponnyn skodd, dras 1 centimeter av från resultatet. Därefter avrundas mätvärdet nedåt till närmaste heltal. Ponnyn ska vara normalskodd för ridsport och får inte vara broddad eller enbart tåskodd när den mäts.

Vid tveksamma fall mäts ponnyn fem gånger av samtliga mätfunktionärer som deltar vid tillfället. Majoritetsvärdet blir det slutgiltiga resultatet, och kan inget majoritetsvärde fastställas gäller det lägre. Det är också förklaringen till att samma ponny kan landa olika: en spänd ponny som just klivit av transporten mäter helt enkelt inte likadant som en ponny som fått stå och slappna av.

Kategorierna A, B, C och D

Gränserna är absoluta och de går inte att förhandla om. En ponny som mäter 141 cm är kategori D, inte kategori C — även om det bara skiljer en centimeter och även om hela stallet tycker att den ser ut som en C-ponny.

Kategori A är de minsta, upp till och med 107 cm. Kategori B ligger över 107 och upp till och med 130 cm. Kategori C ligger över 130 och upp till och med 140 cm. Kategori D är de största, över 140 och upp till och med 148 cm.

Det är lätt att börja tänka på kategorierna som en trappa där D är toppen och A är botten. Det är inte vad de är. De är en förutsättning för att ekipage ska kunna mötas på någorlunda lika villkor — ungefär som viktklasser. En kategori säger ingenting om hur skicklig ryttaren är eller hur duktig ponnyn är.

Den säger däremot en del om vad som kommer att hända de närmaste åren, och det är därför det är värt att förstå redan innan ni står i mätkön.

Vad kategorin betyder för ditt barn i praktiken

Åldersreglerna är kopplade till kategorin, och det är här den verkliga skillnaden ligger. Ryttare på kategori A- och B-ponny får delta i ponnytävlingar i Sverige till och med det kalenderår under vilket ryttaren fyller 13 år. Ryttare på kategori C- och D-ponny får delta till och med det kalenderår under vilket ryttaren fyller 20 år.

Det betyder att tiden på en liten ponny blir kortare än tiden på en stor. Det finns också ett begrepp som heter överårig ryttare — den som enligt respektive grens reglemente ändå får delta trots att åldersgränsen passerats. För kategori A och B räknas ryttare som överåriga från och med 14 år. Exakt vad som öppnas i praktiken står i respektive grens TR, så fråga er ridlärare eller tävlingsansvarig i klubben.

Åt andra hållet finns en nedre gräns: i tävlingar får ryttaren delta tidigast under det kalenderår ryttaren fyller 8 år. För tävlingar utan inbördes rangordning finns ingen lägsta åldersgräns alls, och det är där många barn får sin första riktiga tävlingskänsla utan att något ska mätas eller placeras.

I hoppningen är kategori D den kategori som går högst. Enligt tävlingsreglementet för hoppning toppar D-klasserna på 1,35 meter, medan hindren för kategori C, B och A är både lägre höjdmässigt och kortare längdmässigt. Reglementena uppdateras löpande, så kontrollera alltid gällande TR på ridsport.se inför säsongen.

Mätintyget: när, var och hur ofta

Mätningen bokas i TDB av ponnyns ägare eller företrädare. Det kräver ett användarkonto i TDB och att ponnyn är registrerad där. Det är varje kliniks ansvariga mätfunktionär som lägger upp mättillfällen. Finns det inga lämpliga tider kan ni höra av er direkt.

Mätning för årsintyg, för det sista obligatoriska mätintyget och för kontrollmätning ska ske på en veterinärklinik som förbundet godkänt. Vid mätningen ska två godkända mätfunktionärer och en veterinär delta samtidigt. Veterinären kontrollerar också att ponnyn är i mätbart skick innan man börjar.

Tidslinjen ser ut så här: ponnyn kan mätas från och med det år den fyller ett år. Årsintyg för ponny yngre än fyra år gäller bara under det kalenderår det utfärdades. Därefter ska ponnyn mätas vid 4, 6 och 8 års ålder och ha ett gällande mätintyg för att få tävla. Från och med 8 års ålder utfärdas det sista obligatoriska mätintyget, som gäller resten av ponnyns liv om det inte ogiltigförklaras efter en kontrollmätning.

Det finns en lättnad som är värd att känna till: en ponny som vid mätning tidigast vid 4 års ålder har en mankhöjd som understiger den övre kategorigränsen med minst 5 centimeter behöver inte mätas om förrän vid den sista obligatoriska mätningen. Har ni en ponny med god marginal till gränsen, slipper ni alltså några vändor.

Ponny som tävlar ska dessutom vara chipmärkt, och mätintyget i original eller vidimerad kopia ska medföras till tävling och visas upp på begäran. I tävlingsklasser där kategoriindelning inte används krävs inget mätintyg alls.

När ponnyn byter kategori

Ponnyer växer, och ibland växer de över en gräns. Regeln är enkel att läsa och svårare att bära: en ponny som vid mätning byter kategori nedåt behåller sina tidigare resultat, även om de uppnåtts i en annan kategori. En ponny som byter kategori uppåt förlorar sina tidigare resultat, även om de uppnåtts i en annan kategori eller i hästklass.

Det är där det gör ont, och det är värt att säga rakt ut. Barnet och ponnyn har byggt något tillsammans — kvalar, en känsla av att det börjar sitta — och så flyttas startlinjen. Att resultaten nollställs betyder inte att det de gjorde försvann. Det står kvar i barnet och i ponnyn. Det är bara pappersspåret som börjar om.

Det finns också kontrollmätningar. Förbundet kan besluta om rutinkontroller vid tävlingar, och bedöms en ponny där överstiga sin kategorigräns med 2 centimeter eller mer, kan en kontrollmätning beordras vid ett särskilt tillfälle inom åtta veckor. Det gäller oavsett om ponnyn har årsintyg eller sista obligatoriska mätintyg.

En ägare som vill ifrågasätta mätningen av sin egen ponny kan begära kontrollmätning skriftligt, mot en deposition på 1 000 kronor. En begäran bedöms alltid som oskälig om ponnyn är 3 centimeter eller mer från kategorigränsen, om ponnyn är 14 år eller äldre, eller om den senaste mätningen gjordes för mer än 365 dagar sedan.

På ridskolan gäller delvis andra saker

Om ert barn rider lektionsponny på ridskola ser det annorlunda ut. Förbundet kan ge ridskolor dispens att mäta lektionsponnyer på plats. Med lektionsponny menas en ponny som under de två senaste månaderna, sommaruppehåll borträknat, regelbundet använts i lektionsverksamhet vid reguljär ridskola minst 50 timmar per månad med olika ryttare.

Den dispensen har en gräns. En lektionsponny som ska tävlas av någon annan än en lektionsryttare, eller som säljs, måste mätas om på en godkänd klinik vid ordinarie mätning innan tävling för att mätintyget ska gälla.

För de allra flesta barn börjar det ändå inte med mätintyg alls. Klasser utan kategoriindelning kräver inget intyg, och det är där den första nervositeten, den första sladdiga volten och den första rosetten faktiskt händer. På klubbtävling är det arrangören som beslutar om det tekniska utförandet, så fråga er klubb vad som gäller för just deras tävlingar.

Är ni osäkra på vad som gäller för just er ponny och er klubb — fråga ridläraren eller klubbens tävlingsansvariga. Rutinerna varierar mellan klubbar, och de vet vad som gäller hos er.

Din roll i det här

Det är frestande att göra kategorin till ett projekt. Att räkna centimeter i boxen, att hoppas på en viss siffra, att låta mätdagen bli laddad. Barnet läser av dig snabbare än du tror, och en ponny som möts av spänd förväntan mäter dessutom sällan bättre.

Det du kan göra är konkret och odramatiskt: ha koll på när nästa obligatoriska mätning infaller, boka i tid, se till att passet och chipuppgifterna stämmer, och ta med intyget till tävling. Det är administration, och administration är föräldrajobb. Ridningen är barnets.

När kategorin ändras eller åldersgränsen närmar sig, låt barnet få reagera först. Det är barnets sport och barnets ponny. Din uppgift är att veta vad som gäller, säga det lugnt när det behövs, och sedan låta bli att göra det till något större än det är.

Om några år kommer ingen ihåg om det stod 139 eller 141 på intyget. Det som sitter kvar är hur det kändes att komma in på banan med en ponny som barnet litade på.

Vanliga frågor

LÄS VIDARE